Tsatsiki, morsan och polisen är en svensk barnfilm från 1999 som många svenskar växte upp med Filmen följer den åttaårige Tsatsiki som bor tillsammans med sin mamma och längtar efter att träffa sin grekiske pappa Det är en berättelse om familj, vänskap och att söka sin plats i världen Varför är filmen värd att läsa om? Jo, för att den blev en klassiker som fortfarande väcker känslor hos både barn och vuxna idag.
En film om familj och längtan
Tsatsiki drömmer om Grekland och sin pappa som är bläckfiskfångare. Han bor bara med sin mamma, och för att få en komplett familj försöker han para ihop henne med polismannen Göran. Filmen behandlar viktiga ämnen som kärlek, mobbning och identitet på ett både roligt och känslosamt sätt (något som inte alla barnfilmer lyckas med). Den väcker naturliga frågor om hur olika familjer kan se ut och att kärleken tar många former.
En framgång från start
När filmen hade premiär skapade den en omedelbar succé. Vid Guldbaggarna 1999 vann den fyra priser: bästa film, bästa regi, bästa manus och bästa foto. Unge Samuel Haus, som spelade Tsatsiki när han bara var nio år gammal, fick sitt eget pris kallat Guldsolen. Filmen nådde även internationell framgång och vann Silver Goats-priset 2000 vid Ale Kino! International Young Audience Film Festival i Polen. Det var verkligen imponerande för en svensk produktion.
Tsatsiki lever vidare i minnena
Filmen blev snabbt en klassiker inom svensk barnfilm (och det märks fortfarande). En uppföljare kallad Tsatsiki vänner för alltid kom senare och fortsatte berättelsen. Samuel Haus gick vidare med sin skådespelarkarriär och spelade i filmer som I taket lyser stjärnorna och Orion. För många svenskar är filmen en nostalgifilm som återkommer gång på gång. Trots att många år har gått finns den fortfarande där, i hjärtat på hela generationer som växte upp med Tsatsikis äventyr.
Vi använder AI för att skapa vårt innehåll. Upptäcker du ett faktafel? Skriv till klasmurthy@gmail.com.
